Skjut mig!!!

Hemma igen efter en vecka på resande fot. Saidies final igår var innehöll både succé och fiasko. Jag gick ut först i klassen och den 12 hinder långa banan med trekombination, längdvatten och krångliga distanser gick som en dans. Jag fick känslan att varje millimeter stämde och Saidie hoppade fantastiskt!

Till omhoppning gick 12 ekipage och jag fick återigen gå ut först. Min plan var att satsa på en nolla för att förhoppningsvis kunna knipa en biljett till Friends Arena. Jag gick ut ganska lugnt men rev insprånget till en kombination då bytte jag plan och ökade upp tempot – det gick bra tills sista hindret som också föll i backen. Jag var fruktansvärt besviken.

I efterhand visade det sig att 4 fel hade räckt för en biljett, eller en snabbare 8-felstid. Men jag var först ut och visste såklart inte det. Jag borde fortsatt att rida kontrollerat och hoppat i mål med ett nedslag.

De fem bästa svenskfödda 7-åringarna gick vidare till Friends. Saidie slutade som sjätte bästa. Snubbling på mållinjen, IGEN! Jag vet inte hur mycket otur jag har haft på henne sedan vår resa startade för 4 år sedan. Det är helt otroligt hur man varje gång kan vara så sjukt nära men ALDRIG nå ända fram. Äckligt frustrerande är det!

mallasaidie

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *