Månadsarkiv: december 2014

God Jul och Gott nytt år!

julbild

 

Lämna en kommentar

Julfika!

Alla boxar hos oss är uthyrda nu, skönt att få det löst före jul och nyår. Trodde inte att folk fokuserade på annat än julklappar och skinka såhär års, men tydligen finns det dem som byter stall också, vilket jag såklart är glad för!! Fyra boxar kommer att få nya hyresgäster efter nyår. Maav och Hijos boxar (som nu i december har besök av två elever till mig) och sedan två inackorderingar som tyvärr har dömts ut nu under hösten och försvunnit från gården 🙁

Hur som helst så tror jag att de nya hyresgästerna kommer att passa bra in hos oss också! Jag gillar faktiskt alla våra inackorderingar, både hästar och människor. Det är god stämning och trots att vi har många olika inriktningar och ålder på både djur och människor så är gemenskapen riktigt bra! Igår var det jul-knytis-fika hos oss, jag smet in likt Ove Sundberg utan att ha med mig något fika. Haha, dålig stil, jag vet men jag var inte helt hundra på att jag skulle hinna vara med och sedan är det ju alltid jag som bakar till stallmötena så jag tror att det var okej ändå 😉

stallfika

 Några av våra glada hästägare!

Lämna en kommentar

Julbord!

Igår var jag på årets första julbord. Vi var med personalen på Sundby Värdshus, jättefint ställe med riktigt god mat faktiskt. Jag gillar julbord, men bara en eller max två gånger per jul…

Värdshuset ligger bredvid Sundby ridklubb där jag tävlade för många år sedan då jag hade min ponny uppstallad på ett kollektivstall i Huddinge. Jag vann min livs första klass där, en LD och jag var 14 år. Sedan har jag för mig att jag ramlade av i LC:n som gick direkt efter. Var oftast så i början av min tävlingskarriär. Tulipe, som min C-ponny hette, rev nog inte en enda gång under våra år på de lokala tävlingsbanorna, men hon kastade av mig desto oftare, haha. Ska försöka leta fram en bild på henne. Hon var väldigt vacker men inte så värst samarbetsvillig. Inte så konstigt när hon reds in lite halvdant som 4-åring och sedan mest reds av mig i skogen på helgerna. Hon var nämligen grannponny på vårt dåvarande landställe innan vi köpte henne som en halvinriden 6-åring… Sedan var hennes pappa ett arabiskt fullblod så hon var nog egentligen alldeles för svår som förstaponny för mig, men jag klarade i alla fall av mina 100 avramlingar i ett snabbt tempo 😉

julbord

…..Bild från igår! Bengt-Åke, Alex och Nathalie är några av de som jobbar på Söderby!

Lämna en kommentar

Nytt år, nya möjligheter: Glöm inte medlemsavgift, licens och grönt kort

Vill bara påminna om att det är dags att betala in medlemsavgiften för 2015.

Avgiften har höjts till 256 kr för stödmedlemmar, 356 kr för juniorer, 556 kr för seniorer: Den höjda avgiften beror på de nya reglerna om försäkring. Nu får samtliga medlemmar en olycksfallsförsäkring. Läs mer om den här. 

Här kan du betala din medlemsavgift. 

Obs! Glöm heller inte lösa ny tävlingslicens för nästa år. Läs mer om tävlingslicenser här. 

Tips! Dags för grönt kort? Läs mer om det här.

Lämna en kommentar

2015

Vi börjar närma oss slutet på 2014 och jag kan inte låta bli att tänka framåt mot nästa tävlingssäsong. Jag känner mig otroligt motiverad och ser verkligen fram emot tävlingsåret 2015 med hela ”femman”.  Målsättningen är ganska klar. Som alltid vill jag tillsammans med mina hästar bli bättre än ifjol och det innebär ungefär…:

Sinful Saidie – Jag hoppas att Saidie är redo att axla manteln som förstahäst så småningom. Det kan vara ett år för tidigt för att konkurrera med Lina, men S ska i alla fall förhoppningsvis debutera i SVÅR klass i vår och då får vi helt enkelt se hur det känns. Hon har ju så otroligt mycket hopp i sig. Jag är dock medveten om att det markarbetet som vi hade i höstas inte räcker till för att nå nästa nivå. Vi måste träna mer. Vilket vi också ska – och jag hoppas att det kommer att ge resultat.

Softline H – Min stjärna som jag hoppas ska kunna fortsätta utvecklas under nästa år. Hon var helt fantastisk i våras och somras och när vi hittar tillbaka till den formen så hoppas jag att vi kan starta 1,50 igen. Men innan dess ska vi satsa på 7-star-seriens 1,40-klasser och förhoppningsvis hoppa lite 1,45:or också.

Addison – Vildhästen som blir bättre och bättre hela tiden. Jag har stora förhoppningar på honom och tror inte att 1,20 ska vara några som helst problem till våren. Om allt fortsätter att kännas bra och med bibehållet självförtroende så satsar vi på Falsterbo, Champion of the youngsters och Breeders Trophy under 2015.

Corrida och Ci Moncerrat – Mina fina 3-åringar ska få komma ut på tävlingsbanorna för första gången. Jag planerar att starta 3-4 gånger i vår och om de känns redo kommer de att få följa med till Champion of the yongsters, visas på Kvalitén och få chansen att kvala till semifinalen i 4-årschampionatet.

hästar2015

Världens finaste femma <3

Lämna en kommentar

Hermione har fått ett nytt hem och vi har fått en ny häst!

Nu har även Hermione lämnat oss efter 7 år. Jag köpte henne och Hijo nästan samtidigt, hösten 2007. Hon tävlade som 5- och 6-åring och var en helt fantastisk tävlingshäst. Jag och Moa pratade om det för någon vecka sedan, hon var nog den med absolut bäst inställning av alla hästar vi haft. Väldigt försiktig, otroligt modig och med massor av power. Sedan älskade hon verkligen att hoppa. Det var därför jag inte ville släppa henne när vi efter en lång tids utredning inte hittade skadan som hon fick efter Breeders 2009. Vi betäckte och fick två jättefina föl, som ni som har hängt med här redan vet.

Funderingarna på att sälja har funnits lite till och från hela tiden men jag har haft svårt att släppa taget. Efter att ha tvekat ungefär hundra gånger så hade jag bestämt mig för att behålla henne och ta ett nytt föl i vår. Precis när jag hade landat i mitt beslut så hörde Marika av sig, en veterinär och seriös uppfödare i Värmland. Jag ångrade mig igen och nu i helgen skrev jag över världens bästa Hermione på någon annan. Men min magkänsla säger att det blir jättebra. Jag har dessutom fått en ny liten toppstammad stjärna i byte, Dexter FX e. Contendro – Landor S.

dexter

 Dexter!

Niklashemma

….Niklas följde med mig till Värmland i helgen, han är ju värmlänning. Vi gjorde Karlstad i lördags kväll och jag fick träffa flera av hans vänner som jag aldrig träffat förut. Blev en väldigt lyckad helg på flera sätt 🙂

dexterbella

…..När vi kom hem med Dexter till Nykvarn ställde jag in honom i en box bredvid Bella och insåg att de var ungefär lika stora. Dexter är ett halvår och Bella är 1,5 år och står närmast på bilden. Blir kanske en ponny och en jättehäst av dessa två?!

Lämna en kommentar

Året 2014

En sammanfattning av tävlingsåret 2014.

Ci MonserratSera flyttade in hos oss i februari efter en bytesaffär med Moas tidigare tävlingshäst Contessa della vita som har bytt karriär och nu istället verkar som avelssto hos nya ägaren (dräktig med King Louie). Sera tränades under våren mot 3-årstestet. Hon både löshoppades och reds, och efter att bara ha satt höger galopp med ryttare en enda gång innan 3-årstestet – satt den som ett smäck när det väl gällde. Hon visade tyvärr upp spända gångarter under löshoppningen men hoppade väl och fick 8,5 på teknik. Dock bara klass 1 som hopphäst. En smart häst med positiv inställning och massor med arbetsvilja. Under hösten har hon nu hoppat mindre banor på en okomplicerat sätt.

CorridaCorren är vårat senaste tillskott. Vi ropade in henne på Flyinges auktion och jag blev egentligen lite överraskad av att vi fick henne då budet var lågt i jämförelse med vad de flesta andra hästarna gick för. Jag tror att vi har gjort en bra affär. Hon har verkligen landat nu och känns trygg men samtidigt känslig, vilket jag uppskattar hos en unghäst. Hon visade upp lite sadeltvång och mycket överskottsenergi till en början men lugnade sig efter några veckor. Hon hade ridits tidigare, men vi visste inte hur mycket, bara att hon inte var riden på 8 månader. Vi tog det lugnt och metodiskt och nu kan även Corrida hoppa okomplicerat runt mindre banor.

AddisonAdde är som ni förstår mer vild en tam många gånger. Han är egentligen en snäll häst men har otroligt mycket energi och att nerverna sitter utanpå är bara förnamnet. Han gjorde några tävlingar under våren, för det mesta felfritt och kvalade till semifinalen i 4-årschampionatet. Höjdpunkten för året var när han var med och delade på seger på Champion of the youngstersGrevagåren. Jag blev verkligen imponerad av honom där, han visade att psyket höll både för publik och spektakulära banor även om prisutdelningen gjorde honom lite upprörd… Han visades sedan på både Kvalitén och på semifinalen. Dock med sämre hopp-poäng än jag hade hoppats på. Klass 1 som både hopp- och dressyrhäst på Kvalitén där han även fick Sveriges högsta extriörpoäng! Som fjärde bästa hopphäst vann han en plats på clinicen för Jens som jag tidigare refererat ifrån. På semifinalen fick Adde jättedåliga poäng (temprament 5,9 och kapacitet/teknik 7), trots en felfri runda.

Bionzo RR – Ozzy, som Moa kallar honom för, har visat upp en fantastisk teknik på hemmaplan men på tävling har inte riktigt huvudet hunnit med. Han har fått lite scenskräck kan man säga. Dock har han hoppat felfritt i ett par enmetersklasser under året. På Champion of the younsters hoppade han felfritt hela veckan men tyvärr ett stopp på första hindret i första kvalet. På Kvalitén var han tyvärr för trött på hoppmomentet efter att ha sprungit hem klass 1 i dressyren. I semifinalen startades han aldrig.

MalteMalte började starkt med en felfri debut i 1,30-hoppning. När utomhussäsongen började hade han oturligt nog många rundor med 4 fel. Väldigt stabila resultat men tyvärr inget Falsterbo. Däremot kvalade han in och startade på Breeders Trophy innan han såldes till en tävlingsryttare i Södertälje.

Hijo de la casaHijo kom hem igen efter att han gått en säsong under Helena Persson. Det har varit jättekul att ha honom hemma och tävla honom själv i år även om vi inte hoppat så mycket stora klasser. Jag hade till en början lite svårt att få till det på honom och ville inte hoppa för stora klasser, men under våren var vi i alla fall placerade i 1,30-finalerna i 7 star-serien. Jag fick sedan några heta tips av Helena och började rida honom bättre nu under hösten. I Södertälje fick han bland annat gå in i svår hoppning då Lina som egentligen var anmäld, inte kändes okej… Trots lite spretig ridning hoppade han i mål med två nedslag, helt obekymrat. Såldes sedan som bekant till Holland.

Sinful saidieSaidie startade året på ett övertygande sätt med 8 felfria klasser på rad. Därefter fick hon en sårskada på ena hasen och blev ståendes när utomhussäsongen drog igång. Två månader tog det innan hon kunde tävla igen och Falsterbo var tyvärr kört… Sommaren gick däremot bättre. Hon debuterade 1,40 och fick flera placeringar. Sedan hoppade hon felfritt i 7-årsfinalen på Champion of the yongsters, dock med två nedslag i omhoppningen som resulterade i utebliven biljett till Friends Arena. Saidie hoppade sedan till sig en finalplats i 7-årschampionatet men blev tyvärr utan placering i finalen.

Whoops GRWhoopsi har gjort en väldigt stabil säsong och var en av få 7-åringar som lyckades kvala till Falsterbo. Där slutade de på 4 + 8 fel och Moa var väldigt nöjd efter att ha hoppat sin kanske svåraste tävling hittills i karriären. Kort därefter åkte Whoopsi på en sparkskada och fick ett ofrivilligt tävlingsuppehåll. Hon missade bland annat Champion of the youngsters men hann som tur var komma igång igen lagom till 7-årschampionatet i Flyinge. Väl på Flyinge gjorde Whoopsi en jättebra tävling, ett nedslag och precis utanför final i första kvalet och sedan felfri i lilla finalen. Hon avslutade sedan säsongen med att hoppa felfritt i Riders TrophyStrömsholm. Moa valde dock att inte starta i kval två trots att hon gått vidare.

Softline HLina startade året bra med en vinst i 1,35 på årets första tävling och fortsatte sitt sedan sitt segertåg på tävling nummer två där hon vann en 1,30. Hon placerade sig sedan i 1,40 på årets första meeting och därefter kom första svårklass-placeringen för året då hon hoppade hem en 4:e-plats i huvudklassen 1,45 WR på Gävle horse festival. Utomhussäsongen började även den bra när hon hoppade dubbelt felfritt i Elitallsvenskans andra omgång och bidrog till lag-seger för Årsta Runsten. Hon hoppade även tre omgångar i 7 star-serien och var placerad både på Hammarö och på Runsten (där hon knep en 3:e-plats i seriens sista final). Under sensommaren fortsatte hon att leverera med en 3:e-plats i Tierps Grand Prix 1,45 och en väl genomförd 1,50-klass under Sundbyholm summergames. När Swedish riders trophy sedan drog igång kvalade hon till den första delfinalen. Men väl där stod hon emot och kändes inte alls som vanligt. När samma sak hände i en final i Södertälje checkades hon upp av veterinär och det visade sig då att hon inte var fräsch. Tråkigt avslut på en innan dess fantastisk säsong.

bästafinalinaalinisärbäst

 

 

 

 

Två av årets höjdpunkterna var nog tredjeplatsen i 7-starfinalen på hemmaplan och vår felfria 1,45-runda och även då tredjeplats i Tierps Grand Prix. Båda klasserna på Lina <3

Lämna en kommentar

Guldstjärna till Addison!

Igår var jag på sista KG-träningen för i år – och det gick sååå bra! Adde gjorde sitt bästa pass hittills och kändes så himla fin <3 Det är det här som jag har väntat lite på, nu kan jag ställa av honom med gott samvete eftersom vi har tagit oss igenom en lång period med tragglande som tillslut gett resultat. Det är träningspass som igår som gör att jag verkligen älskar unghästar, det blir en euforisk känsla när polletten trillar ner helt plötsligt. Kan leva på gårdagens känsla resten av veckan nu…

Red även Saidie och Lina igår. Lilla prinsessan S var jättefin men Lina höll på att kasta av mig två gånger… Hon var alldeles för taggad och gick från lugn trav ut i världens bocksprång flera gånger. Hon gör inte ett bocksprång i taget heller utan fortsätter tills ryttaren antingen ligger på marken eller drar tag i henne ordentligt. Tänk att lite lugnt trav på utebanan kan vara så otroligt kul när man bara har skrittat i två veckor… Hon är väldigt levnadsglad min gråa stjärna och så länge som jag fixar att sitta kvar tycker jag mest att hon är lite charmig. Första hoppningen lär ju däremot bli livsfarlig sen…

addisenrunstenSvarta faran på Runsten igår.

Lämna en kommentar

Hoppat och storstädat!

Lina och Saidie har skrittat i två veckor och ska nu joggas igång den här veckan. Det passar perfekt eftersom Adde och Corrida gjorde sina sista hoppningar i lördags. Båda var jätteduktiga så vi avslutar lite på topp känns det som 🙂 Liten film finns på Corrida på min instagram malinkfredriksson. Sera vilar fortfarande och ska fortsätta med det ett tag till…

Själv har jag inte gjort något speciellt i helgen, förutom igår när både jag och Niklas var lediga (händer typ aldrig ens på helger eftersom jag har 5 hästar och han spelar hockey i div 1…). Vi storstädade verkligen hela lägenheten, tror inte det har hänt sedan vi flyttade ihop för två år sedan. Alltså storstädade innebär precis vad det låter + fortsatt inredning av vår walk in closet, sopsortering och besök till Östberga sopstation. Niklas och Ida (andra systern för er som inte vet) som också var med till Ösberga, slängde massor med grejer och jag slängde en matta som Pebbles haft som toalett under sin valptid. Nu är det mega-fräscht hemma hos oss och även om jag hatar att städa så är känslan efteråt faktiskt ganska nice. Städningen tog 6 timmar så man var ganska trött igår kväll!

Nu behöver jag inte städa någonting på resten av veckan. Ska bara stöka till igen, börjar nog redan idag eftersom jag och Ida ska baka lussebullar efter jobbet… Äääälskar lussebullar! Glömde förresten säga att vi var i Nacka i lördags och provade agility med Pebbles. Hon var superduktig och jag hoppas att hon får följa med sin moster dit flera gånger 😉 Nu ska jag avsluta det alltid lite spretiga måndags-inlägget och börja jobba. Har faktiskt jättemycket att göra den här veckan!

pebblesgömma

…….Detta hittade jag under soffan hemma, någon hade visst en gömma där.

Lämna en kommentar

Världens bästa Hijo!

Nu har det gått en vecka sedan vi skildes åt. Det känns lite bättre nu. I skrivande stund är Hijo i Holland. På ett jättefint ställe, det borde inte gå någon nöd på honom <3

Jag och Hijo har en lång historia bakom oss. Jag provred honom 2007 på Sollentuna ridskola där han stod uppstallad. Provridningen kunde dock ha gått bättre och jag var verkligen på väg att tugga grus minst en gång. Jag var faktiskt inte överförtjust i honom då… Men när jag kollade igenom filmen efter provridningen så var det ett språng där han liksom blänkte till. Det var på det språnget som jag köpte honom.

Han var inte jättedyr så jag köpte halva hästen själv. Den summan var ungefär det jag hade i sparpengar vid tillfället. Målet var att ”sälja när han går svår hoppning”. Det var ett drömmål. Inte visste jag att det skulle bli verklighet, det där med svår hoppning. Jag hade ingen vidare erfarenhet vid det tillfället, ingen erfarenhet alls av unghästar och bara några få placeringar i 1,40 i mitt eget bagage.

När han besiktades på hösten 2007 så gick han inte igenom. En väldigt grön 4-åring borde ju inte reagera vid ett böjprov… Men min magkänsla sa att jag inte skulle ge upp där. Han behandlades och gick sedan igenom i januari 2008. Pappa följde med mig när vi skulle hämta hem honom. Han ville absolut inte gå på bilen utan vände och slog mot alla som kom nära. Tillslut gav han sig dock. Jag körde B-kortsbilen hem och pappa åkte efter i sin bil. B-kortsbilen rörde sig som hela havet stormar större biten av hemresan. Jag vet att pappa vid tillfället tänkte – Vad i helvete har hon köpt??!

Pappas kärlek för Hijo blev inte direkt starkare efter våran första tävling. Vi åkte till Björkvik i Februari 2008 (lite galet bara det eftersom det tar ca. 2,5 h dit…). Hermione som är lika gammal som Hijo var också med. Hon hoppade lekande lätt felfritt i båda klasserna medan Hijo bråkade sig runt och sprang till utgången m.m. När vi äntligen var klara för dagen kom snöstormen. Hermione gick som vanligt på bilen som den stjärna hon alltid var. Hijo däremot, han vägrade. Alla bilar och trailers hann lämna parkeringen innan oss. Vi var själva kvar när det började skymma. Svart himmel och snö som vräkte ner – och en liten pålle som inte ville åka hem. Haha, idag kan man skratta åt det men det var inte riktigt lika kul när det begav sig.

Men vi fick faktiskt lite ordning på det där spretiga temperamentet och jag lyckades sedan kvalade honom till Breeders Trophy. Mitt första unghäst-championat och Hijo hoppade sig till final! En seger för mig efter allt hårt arbete. Han var felfri i finalen men eftersom vi hade fyra fel med oss sedan kvalen slutade vi tyvärr precis utanför placering. Men jag var trots det väldigt nöjd med honom!

Nästkommande år kvalade han till både Falsterbo och Breeders. Hann vann också meetingpris för bästa unghäst på Gävle horse festival. Och året därpå lyckades han också kvala till Falsterbo och Flyinge, där han var felfri i kvalet och hoppade till sig en finalplats. Han vann även meetingpriset Bronshästen i Sala efter att ha vunnit huvudklassen som var en 1,40 A1:a. Det var otroligt häftigt att jag och Hijo var ensamma om att klara omhoppningen, som de hade höjt till 1,50, felfritt. Jag minns att John Hickey kom 2:a följt av Michelle Lennings och Arnold Assarsson. Det är ett av mina starkaste minnen med Hijo faktiskt.

Vi fick många bud på Hijo det året. Man jag hade bestämt mig för att inte sälja. Jag ville rida svår hopning och kände vid den här tiden att Hijo var den hästen som kunde ta mig dit. Men året därpå kände jag mig inte redo. Men däremot när Hijo var 9 år (2012) debuterade vi 1,45 med två nedslag och sedan 1,50 med 4 nedslag. Jag var trots nedslagen jättenöjd. Tyvärr fick jag med mig både första och andra hindret i 1,50-debuten, vilket kändes onödigt. Det var antagligen på grund av min nervositet. Jag minns att jag nästan var lite rädd innan. Men Hijo är och har alltid varit en riktig tuffing och hoppade i mål på ett bra sätt trots att det var debut för oss båda.

Efter att ha landat lite provade vi på svår hoppning igen i Sundsvall. En 1,45 där han visade upp sin otroliga kapacitet. Felfritt och en tredjeplacering. Vi hade fixat det! Från noll till placering i svår hoppning och mitt drömmål var verklighet. Om jag skulle hållit planen, borde han ha sålts efter det. Men jag ville fortfarande inte sälja. Det fanns så otroligt mycket i honom men jag kände att jag var för grön själv för att etablera honom i 1,50. Det var inte rättvist mot honom, han var för bra för mig.

Han fick isället åka ner till Peder Fredricson, som tidigare frågat på honom (då var jag dock inte intresserad). Men han stannade bara på Grevlunda i en månad. Det passade inte riktigt. Jag ställde honom istället hos Helena Persson, som har varit en bidragande orsak till att jag kunnat utbilda Hijo till svår hoppning. Hon kände honom väl sedan innan och med sin ridskicklighet kunde hon ta honom ett steg till ifjol. Han fick flera placeringar i 1,45 och var dessutom 4:a på Runstens Grand Prix i 1,50. Det var häftigt att sitta på läktarplats då!

Tyvärr blev Hijo skadad på hösten. Inget allvarligt men han skulle vila så jag tog hem honom och satte igång honom själv på våren. Eftersom jag själv utvecklats en del senaste åren, framförallt tack vare Softline, så valde jag att rida honom själv igen. Vi tog det lugnt och red mest 1,30-klasser på våren. Sedan startade vi lite 1,40 på sommaren men det funkade inte riktigt till en början. Jag pratade med Helena och fick superbra tips – det började gå bättre direkt. Startade lite Riders Trophy och 1,45 i Södertälje. Det kändes lätt. Men någonstans kände jag att jag var tvungen att sälja nu. Jag vill inte sälja Saidie trots att jag fått bud på henne, inte än i alla fall. Och Lina säljer jag inte för allt i världen.

Det hela gick fort. På mindre än två veckor var han provriden, röntgad, besiktigad, betalad och stod på en transport till Holland. Jag saknar honom verkligen jättemycket och kommer nog alltid att gör det. Han har en otrolig personlighet. En självsäker häst men med ett stort hjärta. Jag kommer inte bara sakna honom som individ, utan också som hopphäst. Han kunde slå på lyror som ingen annan. Det har aldrig känts så lätt att hoppa stora hinder som det gjorde på honom. Helena kallade honom flygmaskin ibland, och det var lite så det kändes… Han blev förresten Pappas favorit sen, när han konverterade från bråkig till självsäker och charmig.

Jag kommer aldrig att glömma dig Hijo. Du har betytt otroligt mycket för mig personligen och för min karriär. Du kommer alltid ha en stor plats i mitt hjärta <3

hijoo

vår14 136

hijoooo

hijo1452

1 kommentar